...varför jag ens har besökare till min blogg just nu. Jag uppdaterar aldrig nuförtiden. Det händer mycket i mitt liv just nu. Januari månad brukar vara en trist månad, men denna gången händer det mer än vad jag egentligen pallar med. Det är inte lagom input just nu. Jag skulle vilja berätta massor för er, men det är för privat för att lämna ut här. Men jag mår bra, bättre än jag kanske borde? Jag försökaer vara positiv, hålla modet uppe och se frammåt.

Jag har fått både en och två ofrivilliga tankeställare på vägen. Jag växer som människa, jag får med mig en massa erfarenhheter som jag verkligen, verkligen försöker vända till en positiv erfarenhet. Livet blir inte alltid som man har tänkt sig, och det är en jävla tur det kan jag säga.

Jag lägger bloggen på hyllan ett tag. Det är här jag har luftat ett och annat tidigare. Hade jag haft en renodlad blogg som handlat om tex hästlivet så hade jag kanske kunnat skriva både det ena och det andra. Men det ger mig inget, och jag tänker inte skriva bara för att jag ska skriva. Jag får se vad som händer och sker, men just nu vill jag pausa, igen... Det som jag upplever just nu har så mycket med andra människor att göra. Därav kan jag inte skriva det jag vill, jag vill naturligtvis inte blotta någon annans privata liv.

Jag har dessutom insett vad vänner kan göra för en. Jag är tacksam till många. En del vet inte hur tacksam jag är och ens varför jag är tacksam. Jag försöker berätta för vissa personer vad de betyder för mig och vilken effekt de har på mig. Jag försöker vara öppen i mitt privatliv, man ska visa sin tacksamhet även om det ibland känns olustigt. Vi här i den moderna tiden vil gärna hålla känslor och tankar inom oss. Men jag försöker, i den mån jag tycker är rimlig, att visa på att den mänskliga faktorn och ömheten är viktig...

Nu är det tack för mig ett tag. Men man vet aldrig när jagg dyker upp igen.

TACK!

Chisan

 

Tina

29 januari 2012 23:23

Visst är det så!! Säger på tok för sällan till dig att jag tycker om dig och uppskattar dig. Kan aldrig bli för ofta!! Jag om någon är oerhört tacksam för dig och vad du/ni gjort och ställt upp för mig. Är helt underbart med sådana vänner som du. haha ibland kan jag skratta åt ditt och GK´s upptåg me olika varianter av fotvärmare..Love !! kramar <3
Tack för att du finns!!

 

me

4 februari 2012 18:37

Det är jag och Tony som tillverkat dig/er.Vi älskar er alla 3!!!!! Puss och kram mamma.

 

assignment help

15 mars 2012 08:34

As I know for sure it means that your blog is really interesting for others!

http://essay-writer.org/assignment.php

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har gått två hela år sen vår påg kom till vår värld. Det har varit två omtumlande och fantastiska år. Vi älskar honom så oändligt mycket! Grattis Carl Anton Hälge Wihlborg på din 2-årsdag! ...

   Ibland vet jag inte om jag ska skratta eller gråta när jag tänker på Sune. Han är det finaste i hästväg man kan ha, men ibland, vissa dagar, ja då undrar jag fanimaj hur det funkar i hjärnkontoret på honom. Här om dagen skenade han med mig, ja på ...

Fifan säger jag bara. Ja denna helgen har varit jobbig, jag har inte varit så sjuk på 15år. Lilleman började bli hängig redan i onsdags, jag bestämde mig för att bli hemma med honom på torsdagen. Det va tur det för sen blev han allt sämre. På fredage...

Aldså jefhlar vilket fint väder vi blev välsignade med igår! Kära tider, man blir ju på så gott humör! Brorsan, hans son och våran mormor kom på besök. Vi tog givetvis tillfället i akt och gav oss ut på en långpromenad för att tanka lite energi. ...

Det som hände på dagislämningen igår satt i hårdare än vad det faktiskt brukar göra. Konstig känsla liksom. Jag hade ett snack med en av förskolelärarna om att jag gärna vill att just HON tar emot Anton när vi kommer på morgonen, även om hon tillhör ...