Idag på självaste påskafton var liten beräknad, men det händer inget till min besvikelse. Jag fick dock hunnit med en väldigt trevlig 50-års fest så det är jag ju glaf för.
Så här ser magen ut idag.

Jag hittade en riktigt fin trasmatta som får pryda den annars lite färglösa tvättstugan. Om man kan bli kär i en matta så har jag blivit det nu. Jag valde mellan den tjocka trasmattan (som fick följa med hem) och en annan otroligt häftig matta. Tyvärr tyckte Johan att den andra färgsprakande mattan var lite väl sprudlande. Jag älskade dem båda och jag är väldigt nöjd över att även Johan gillade en matta med färg...

Här kan ni se båda mattorna. Vilken gillade ni bäst?


Annars går jag här hemma och fortsätter vänta på bebis. Men h*n verkar inte stressa ut i världen trots att moren håller igång och gör så gott hon kan för att skynda på läget, men än så länge utan framgång som sagt.

Jag har nog snart allt packat och klart inför färden till Lund. Det saknas lite inneskor, toalettartiklar och lite mat till Johan. Meeeen, sen kommer vi till det dära med förlossningsbrevet som de vill man ska skriva. Hur ska jag veta hur jag vill ha det när jag inte varit med om detta innan? Jag vill kanske klara mig med värme, massage och lustgas. Men det kan ju oxå vara så att jag vill ha allt i smärtlindringsväg som jag kan få. Inte vet jag liksom, det får väl ge sig under tiden...? Nä, det dära brevet ligger här brevid mig, men jag kan verkligen inte förmå mig att skriva ett enda ord, kanske jag ångrar mig när det väl är dax att åka...

Jaja, vi får väl se hur det blir. Oavsett blir inget som man planerar har jag förstått...

Nu är det bara 6 dagar kvar till beräknad födelse. Inte klokt, nu är det max 3 veckor kvar tills bebis kommer. Förhoppningsvis kommer hen lite innan, men man vet aldrig, det är ju inte lönt att planerar för något iaf, man går här hemma och lever lite i ovissheten...

Igår jobbade jag min sista dag på ett tag. Gissa om jag blev glad för ägget jag fick. Massor med godis! !
Tina är ett godismonster så självklart delar jag med mig till henne.

Stallet gör sig redo för tillökning och har plockat fram stallvagnen till oss. Tänk vad bra jag har det    Nu saknas det bara en bebis också.

Idag jobbar jag sista dagen och det känns väldigt knepigt, men skönt. Det börjar bli för tungt att springa med hjälpmedel och flänga över hela kommunen. Det har dock varit skönt att kunna jobba så länge, den sociala kontakten är guld värd för mig.

Det sägs ju att graviditet inte är en sjukdom, så varför inte jobba in i det sista om man nu kan? Många ögonbryn har höjts då de hört att jag är beräknad till nästa vecka. Till och med chefen är imponerad, det krävs lite det kan jag säga, hihi!

Hej på er!

Jag lever trots dåligt bloggande. Det knallar på i sin lilla takt. Just nu tar jag tag i mina sista arbetsdagar på jobb och hoppas att liten inte tänker komma innan torsdag iaf. Efter det är det fritt fram.

Min omgivning har förändrats, alla är så väldigt omtänksamma. Jag behöver inte öppna dörrar själv, inte mocka, inte bära vatten, inte bära matkassen osv osv. Gubben där hemma har till och med hälsat på dammsugaren och gjorde en fin insats med denna i helgen. Tro mig, han gillar INTE dammsugaren annars...

Men snart är allt tillbaka till det normala då jag kan mocka och öppna dörrar själv, hahah!

Tänkas, det är bara några dagar kvar, helt obegripligt, jag kan inte tro det är sant. Jag har inte en aning om hur framtiden blir, det är fortfarande så overkligt alltihopa.

Kanske dax för en magbild igen, ska se om jag inte kan fixa det lite senare, den har ändrat skepnad och har sjunkit en hel del, därmed har även trycket på revbenen avtagit lite, väldigt skönt!

Hej på er så länge!

Jag tycker faktiskt att den snön som nu yrde in över stora delar av landet var helt onödig. Man blir ju lurad, våren var väl på gång? Men det är faktiskt så att de senaste åren har inte isen släppt på ringsjön förräns mitteln på April, altså om en hel månad. Vi är helt enkelt lite tidigt på det och hoppas varje år att våren ska komma tidigare och tidigare.

Annars har jag väl kanske inte så mycket att berätta egentligen. En rolig, eller kanske lite småskum sak är att jag nattetid hittar på saker i sömnen. Jag har fått en nödvändig vana (ovana?) att gå på toaletten i alla fall en gång på natten. Då tar jag av min handskena (det är inte möjligt att gå på toa med denna på) för att sedan sätta på den igen när jag lägger mig. De senaste typ 4 nätterna har jag vaknat på morgonen av att jag inte behövt gå på toaletten (tro det eller ej!), men likförbannat har jag tydligen förberett mig på att gå upp då handskenen ligger prydligt på sin plats bredvid mig i sängen. Jag plockar altså av den i sömnen (drar inte av den utan knäpper fint upp alla kardborrebanden) och lägger den där jag alltid lägger den när jag ska upp på toaletten nattetid.

Jag börjar tydligen bli trött på skenen nu, eller hur ska jag tolka detta? Hahahahah!!! Undrar vad mer jag gör i sömnen?!

Nä, nu tackar jag för mig!

Det är bara ett grovkök/en tvättstuga, ja jag vet. Men innan visste jag inte att man kunde ha så mycket nytta av en fin tvättstuga! Men gud vad skönt att ha ytor att arbeta på. Helt fantastiskt. Jag är så glad och så nöjd. Min pappa och vår granne har hjälpt oss massor och jag är oerhört tacksam, utam dem hade det aldrig blivit klart i tid och inte heller hade det blivit så fint!

Minns ni hur det såg ut innan?

Såhär...

Nu ser det istället ut såhär och i detta utrymmet ska jag och liten spendera ett otalt timmar tillsammans. Observera den stora vasken, det är litens badkar.

Det ska läggas in en matta, och gardinen ska få lite färg, och en elektriker ska skruva fast ett strömuttag. Men alla de bitarna är gjort i en handvändning och jag anser att det är klart för användning. Jag tycker plötsligt att det är kul att tvätta