Det är tisdag, men för mig känns det inte riktigt som en vanlig tisdag. Jag har massor att göra på jobb, hinner knappt tänka efter vad jag verkligen håller på med alla gånger. Jag känner mig stressad, varför vet jag egentligen inte. Hjärtat tar ibland ett extra slag för att hinna med. Egentligen borde jag vara lugn som en filbunke nu. Att det är mycket på jobb kan jag leva med, det påverkar egentligen inte mig, jag gör vad jag kan när jag är på jobb, när jag går hem lämnar jag det därhän och tänker inte mer på det förräns jag åter är på jobb. Men något gnager, jag kan inte slappna av som jag borde. Jag är ständigt i farten, vill göra rätt, jag vill vara på plats, känna mig uppdaterad och jag vill inget ska hända någon. Jag vill få alla pusselbitarna på plats, jag fixar och trixar med min tid. Jag äter dåligt och har därför tappat några kilon. Nog för att jag borde gå ner några kilo, men detta kanske inte var riktigt på rätt sätt.

Jag funderar på vad som kan få mig på rätt köl igen. Jag försöker att tänka positivt, att det löser sig, det går bra nu och det kommer fortsätta gå bra. Jag förstår inte vad det är med mig, allt löser sig ju, det vet jag nu. Mycket har redan löst sig och det är nu jag borde vara lugn och avslappnad och se fram emot min kommande ledighet som ska spenderas i Österrike.

Helgen har varit trevlig iaf. Fint väder och mycket aktiviteter med vänner. Det va en bra helg med andra ord. Helgen som kommer ska delvis spenderas på Skånes Djurpark. Lille Calle ska tjänstgöra, alltid kul att göra saker med honom, han uppför sig alltid superbt. Håller tummarna för att det ska bli fint väder, då blir allt lite extra roligt! Så alla ni som inte har planer för söndagen, ni kan väl oxå masa er till djurparken och hälsa på när det är "Hästens dag". Här kan ni läsa söndagens program!

Idag planeras det för en runda i skogen tillsammans med Tina och Billbo. Tror vi alla behöver komma ut på en ordentlig runda, få rensa tankarna och bara finnas till för en stund. Med Billbo som sällskap vet man att allt går lungt tillväga, han är en klippa och han vet när det är läge för honom att ställa upp och vara den erfarna i gänget. Det vill till att himmlen inte öppnar sig och visar sig från sin sämsta sida, isf tror jag vi får ta en annan dag. Men solken skiner faktiskt lite då och då märker jag vilket ger hopp om en bra kväll.

Här kommer en rolig bild. Tro det eller ej, men under presenningen går det faktiskt en liten Billbo, det är inte bara Tina som är ute och går med en vit presenning, hahaha!! Vem tränar för bröllop, du Tina eller é det Billbo, ni tillsammans kanske?  

Ska se om jag kan ladda upp bilderna från söndagens grillning med stallgänget. Om inte ikväll så kanske, kanske imorgon. Har helt glömt att jag faktiskt har färska bilder som borde laddas in i datorn.

Dax att göra lite nytta igen...

Tack för mig

//

Chisan

Underbart väder idag oxå. Igår njöt jag verkligen av det underbara varma och fina vädret. Va i stallet på morgonen, fixade och donade, släppte ut i hagen, mockade och packade hö i godan ro. Strosade runt i ganska många timmar i stallet, riktigt skönt. Efter att inte ha ätit på hela dagen så började magen skrika sisådär vid 12-tiden. Åsa kläckte då den goda idén att sticka till Höörs city och käka lunch på uteserveringen. Helmysigt, min årspremiär på uteservering, dessutom frös jag inte det minsta, snarare tvärt om, det hettade verkligen till på mina urtvättade gråa jeans.

Kvällen avnjöts sedan i stugfolkets sällskap. Lite revben, plockemat och några groggar slank ner. Jag fick chansen till sovmorgon idag, Emelie släppte ut och jag slapp åka upp på morgonen för att själv traska ut med lille Sune. Jag sov ända till kl 9.10, inte likt mig, men antagligen var det välbehövligt.

Om några timmar bär det av till stallet igen. Ska åter igen mocka och packa hö. Sen blir det allt grillning med hela stallgänget! Tyvärr är det avskedsgrillning, Cecilia och Jeanette ska lämna oss för nya äventyr. Trist att det just är avskedsgrillning, men kul att vi alla samlas och grillar förståss!

Senare ikväll ska det spelas bingolotto med stugfolket. Det é söndag och då ska vi spela. Det har uppenbarligen blivit en tradition och den é verkligen trevlig. Vi hoppas vinna lite roliga vinster, frågan é bara hur lång tid det ska ta innan vi vinner mer än en ny lott. Nåja, bingolotto är bara ett svepskäl till att ses. Det är naturligtvis gemenskapen som är det viktigaste!

Jaha, en timmes slapp i soffan sen får det allt bli avfärd till stallet.

Tack för mig!

//

Chisan

Det é fredag igen. Denna fredagen kan jag njuta lite av. Allt har lugnat sig, saker och ting börjar falla på sin rätta plats. Sune uppför sig exemplariskt, lugn och fin. Han följer snällt med när man hämtar honom från hagen. Ska börja lära honom att stå uppbunden. Det lär bli en upplevelse, hoppas det går bra! Med tanke på hur cool han är i skallen så ska det inte bli några större bekymmer...

Undrar om Hot Shot börjar få problem med sina tänder. Han var ganska flabbig när jag red i onsdags. Kanske är det så att han ska tappa några tänder... Nåja, vi får väl se om det kanske ligger en tand i krubban snart...

Hmm, undrar om detta har börjat bli en hästblogg??   All min tid består av jobb och hästar. Jag känner att det knappt finns tid över till annat för tillfället. Det ska bli skönt när sommaren kommer och hästarna kommer ut på bete. Då kan man lättare regera över sin tid och kanske till och med träffa släkt och vänner lite mer frekvent. Sen lär det bli långa ridturer i sommar, det ser jag fram emot. Kanske skulle köpa den dära fikakorgen som finns som tillbehör till Calles vagn. Köra en lång runda och stanna och fika där det passar, vid en sjö, en skogsdunge, ja precis där det passar för stunden...

Sommaren kommer med stormkliv.   Jag börjar fundera på hur den ska planeras. Midsommar, semester, långhelger osv...Eller så ska jag kanske skita i att planera och bara låta allt komma som det vill.

Med tanke på snöoväder här om dagen så känns sommaren väldigt avlägsen för tillfället. Jag trotsar vädret och har tagit på mig mina blommiga sommarskor.  

Nä, nu tog alla mina skrivaridéer slut för nu. Tack för mig!

//

Chisan

Här kommer en snabb uppdatering...

Jodå, efter lite om och men så kom Sune till slut. Han é go, lugn och harmonisk. Vi borstar, kratsar hovar och leder honom för fulla muggar. Han har hitentills visat sig från sin allra bästa sida. Naturligtvis var han osäker i början, men han börjar komma på fötter och känna sig hemma. Han har börjat komma in i våra rutiner och det verkar som han trivs ypperligt. Han går med Billbo, trygga, lugna och snälla Billbo. Han gör en superinsats för Sune, skyddar honom och ser till att han hela tiden har det bra. Det kan inte bli bättre helt enkelt! Jag är lugn, det känns tryggt att han går med Billbo. Min mage har lugnat sig, de timmarna på dygnet som man får rå över går inte åt ständig oro. När jag tänker på mina pågar känns det bra, det é faktiskt ganska kul. Hoppas Sune fortsätter att vara så lugn och harmonisk som han är. Här kommer lite bilder från hagen. Tina är som vanligt mästerfotografen!

I måndags fick Hottentott chansen att åka med till Flyinge som reservhäst då ordinarie reservhästar står isolerade pga av kvarka. HS skulle vara med på terrängträning. Hahah, jo, det é sant, ni läste rätt. Trots att HS bara hoppat typ 30cm två gånger (vid samma tillfälle) så fick han vara med. Lite läskigt tyckte han allt att det va, men han uppförde sig super! Lite bockningar i uppvärmningen, några stopp på läskiga naturhinder, men i det stora hela genomförde Emelie och HS en bra träning. Jag kan inte annat än vara stolt och glad över min pålle, trots att han inte visade på några supertalanger som hopphäst, men det kommer med tiden. Här kommer en bild från i måndags.

Då va det dax för lite möt, IGEn...

Tack för mig.

//

Chisan

...försöka vara lite positiv. Jag kan fan inte fortsätta gräva min egen grav. Ska se om jag inte kan ta mig i kragen lite och se allt med lite ljusare inställning. Det kommer säkert gå bra, låt det bara bero några dagar så vi kommer in i rullorna sen ska det nog gå bra. Inte NOG, det SKA gå bra! Eller hur??

Chisan

Jaha ja, då va det fredag. Just denna fredagen känner jag inte att jag kan njuta av. Är smått irriterad på det mesta. Inget blir som planerat. Det kvittar hur jag försöker få ihopa saker och ting på bästa sätt, det är alltid någon som sätter käppar i hjulet för mig eller har en annan åsikt, eller rent av bestämmer hur jag ska tänka och känna. Nä, jag är inte glad som jag borde, nu får jag inte ens lösa mina problem på eget vis. Folks åsikter som jag inte bett om vill jag heller inte ha! Låt bli, håll käften, låt mig själv bestämma, i detta kanske jag vet bäst.

Fy fan vad jag har ont i magen. Trodde det skulle gå över någon gång. Envist jävla skit!! Tänk om gubben kunde varit hemma, störtirriterande att han inte är på plats när det är massor som händer! Skitdålig planering!

Helvetes jävla skit, INGET går som jag vill! Varför kan inte jag få bestämma över min egen tillvaro??? Är så jävla fed up på allt just nu. Vill bara försvinna bort, långt bort där ingen kan nå mig...

Ser inte fram emot nånting just, astrist...

Chisan

Det har varit några jobbig dagar, men jag har kommit till insikt över mer än en sak. Jag har lärt mig en del om både mig själv och andra. Idag vet jag hur planen ser ut för den närmsta framtiden. Det känns ganska bra faktiskt. Jag har folk som backar upp  mig, som tror på mig och inte minst har jag en underbar sambo som finns där för mig och alla mina tosiga ideér.

Nu é det dax att blicka frammåt, göra det bästa av situationen. Det kommer lösa sig på ett eller annat vis. Det viktiga för mig är väl att svälja stoltheten, jag kan inte alltid klara allting, särskilt inte ensam...

Magen värker dock på en underligt sätt. Den känns inte längre stressad, kanske är efterdyningar från de senaste dagarna. Ont så in i vassen gör det däremot. Jag hade tänkt rida en sväng i det fina vädret, hoppas magen kan stilla sig så det är möjligt. Jag måste verkligen rida, både idag och imorgon. Till helgen ska juh HS få en hagkompis, då bör han kanske vara lite rastad dagarna innan...

Inatt har jag tullat på reglerna hemma. Sängen kändes ovanligt stor och tom nu när Johan är bortrest. Katten fick bli lite extra bortskämd och fick bästa sovplatsen - i min säng. Han får ALDRIG annars vara i sovrummet pga mig allergi och så som han hårar ner. Nu va det kanske inte för att skämma bort honom, utan för mitt egna egos skull. Nåväl, det va mysigt och några dagar såhär kan han väl få ligga i sängen, men på lördag får han allt flytta ut i fortöljen igen...

Jaha, då va det åter dax för lite frukost. Är inte det minsta hungrig, men äta bör man, annars dör man   

Tack för mig så länge!

//

Chisan

Jag orkade helt enkelt inte rida igår. Småpulade i stallet, snackade skit med Åsa, Anette och Gun-Britt. Tog en glass i det fina vädret och bara njöt av min lediga stund. Tiden rullade iväg och sen kom Johan, klockan va redan 18.00 Fortfarande visste jag inte vad jag skulle sysselsätta HS med, men rida orkade jag inte iaf...

Lånade sedan Tinas nyinvesterade vita presenning. Jag va spänd på Hot Shots reaktion, men den reaktion jag förväntade mig uteblev. Han ville bara leka med den, tyckte inte den va läskig en endaste gång. Så svårt va det... Haha, han é för go den dära HS. Han kan vara skitskraj för kossorna, men en stor, prasslig, glänsande presenning rör honom inte i ryggen...

Än har han inte gått under presenningen, det får väl bli nästa steg...

Släppte sedan ut Calle på presenningen, men han brydde sig naturligtvis inte heller, inget kan skrämma upp honom. Hans uteblivna reaktion var förväntad, hihi! Släppte sedan ihopa busfröna lösa i paddocken. HS vill busa, Calle vill käka gräs i kanterna, hahahah!!!

Hottentott!

Idag Åker Johan norrut, ända till Sundsvall (har jag för mig att det va). Jag har huset för mig själv och jag har ingen att ta hänsyn till mer än katten.

Just nu kan jag dock tycka att det är dålig timing. Jag mår sådära halvbra, magen är i fullständigt uppror, den gör ont, så förbaskat ont! Jag har ingen ro i kroppen, kan inte sitta stilla, måste hela tiden ha minst en kroppsdel i rörelse. Att sitta och konsentrera sig på möte är just nu nästan omöjligt, jag kan bara tänka på min onda mage och vad som komma skall. Man kan tycka att det är ett angenämt problem, men prestationsångest är för mig inte att leka med. Johan säger att det kommer gå bra, vi hjälps åt, det löser sig. Jag känner mig för stunden lugnare... Skulle egentligen behöva honom hemma nu, stötta och uppmuntra, men men, nu åker han idag och jag får klara mig själv, så é det bara...

Ikväll åker jag med och tittar på Therés hoppträning. Alltid trevligt! Innan dess KANSKE jag orkar rida, om inte magen tagit all energin innan dess....

Tack för mig!

//

Chisan