Vem fan har slängt iväg nyckeln till den box jag är instängd i? Jag vandrar runt som i ett töcken och har lite svårt för att njuta av livet för tillfället. Efter gårdagen borde jag vara på bättre humör, det känns faktiskt lite bättre, nu é det bara att hålla tummarna.

Men allt känns som ett nederlag, en besvikelse som jag kanske aldrig kommer över. Hur kan man vara så säker på att man ska göra en sak och sen känna skam, skuld och besvikelse samtidigt? Det är en extrem seg berg och dalbana för mig just nu. Jag börjar känna att min identitet, den jag varit sen lite börjar ändras, ändras till något jag inte vill vara. Varför kan jag inte bara gå motströms en stund och hitta tillbaka. Varför ger jag upp? Har jag gett upp eller behöver jag bara andas en stund innan nästa etapp? Varför försvann sugen utan att jag ville? Varför vill jag en sak och gör en annan?

Nu é det sommar, eller solen skiner iaf. Broren kom igår och det jag planerat för den senaste veckan sker kanske i dagarna, det borde jag vara glad för om man tänker logiskt, men jag orkar inte tänka, jag låter det bara ske. Boxen jag är instängd i tillåter inga utsvävningar, allt måste bara ske och helst utan känslor, det blir lättast så...

Ska försöka se förbi allt elände och fokusera på broren, han ger alltid livsglädge och har lätt till skratt och leende. Kanske kan jag sluta lite tidigare, flexa ut och åtminstonde njuta lite av solen...

//

Chisan

 

Caisa

22 juni 2010 22:31

Kämpa på gumman! Jag om någon vet hur jäkligt det är med motgångar och hur eländigt allt kan bli ibland. Jag hoppas det löser sig för dig på bästa sätt. Ta en liten stund, gå ut en promenad på lunchen, rensa lungorna och huvudet och ta hand om dig själv. Jag lovar att allt känns mycket bättre sen! Glad midsommar på dig! Kram/C

 

me

28 juni 2010 18:57

Jag känner inte riktigt igen dig. Vad har hänt? Hoppas du hittar dig själv igen. Kram mamma

 

K:3

29 juni 2010 23:16

Ja, nu var det en vecka sen jag kom till er :) Jag tror att vi är nog dom som kommer att avsluta våra liv som experter på motgångar! Utan det skulle vi inte stå och leva som vi gör idag. Men efter regn kommer solsken brkar det påstås.. Och se till att njuta av var enda sekund som du får möjlighet till, det är du värd!! Stora kramar till dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har gått två hela år sen vår påg kom till vår värld. Det har varit två omtumlande och fantastiska år. Vi älskar honom så oändligt mycket! Grattis Carl Anton Hälge Wihlborg på din 2-årsdag! ...

   Ibland vet jag inte om jag ska skratta eller gråta när jag tänker på Sune. Han är det finaste i hästväg man kan ha, men ibland, vissa dagar, ja då undrar jag fanimaj hur det funkar i hjärnkontoret på honom. Här om dagen skenade han med mig, ja på ...

Fifan säger jag bara. Ja denna helgen har varit jobbig, jag har inte varit så sjuk på 15år. Lilleman började bli hängig redan i onsdags, jag bestämde mig för att bli hemma med honom på torsdagen. Det va tur det för sen blev han allt sämre. På fredage...

Aldså jefhlar vilket fint väder vi blev välsignade med igår! Kära tider, man blir ju på så gott humör! Brorsan, hans son och våran mormor kom på besök. Vi tog givetvis tillfället i akt och gav oss ut på en långpromenad för att tanka lite energi. ...

Det som hände på dagislämningen igår satt i hårdare än vad det faktiskt brukar göra. Konstig känsla liksom. Jag hade ett snack med en av förskolelärarna om att jag gärna vill att just HON tar emot Anton när vi kommer på morgonen, även om hon tillhör ...