Jag trotsade mörkret och vildsvinen i skogen. Jag och Hottentott gav oss ut på en kvällsrunda. Det är HS första mörkerritt och jag visste inte riktigt vad jag hade att förvänta mig av honom. Men han uppfyllde alla de krav jag hade, han va helt fantastisk. Fåglar, rådjur, stora lysande grävare och nyfikna får va inga som helst hinder för vår runda. I början undrade han varför jag hade en sån konstig lampa på hjälmen, men ganska snart var han bekväm med även den. Helt underbart, vilken mysig runda, precis vad vi behövde en torsdagskväll som denna. HS var på strålande humör både innan och efteråt, verkligen roligt att se! Verkade som han var ganska stolt över sig själv oxå efter vår runda, för nog var han lite skeptisk till att lämna gården i mörkret, men han litar till fulla på ryttaren och bara gillar läget, livet på topp helt enkelt!

Hottentott i värsta vinterpälsen, en riktig nallebjörn.

Tack för mig, nu dax för lite kvällsmat.

//

Chisan 

Ibland önskar jag att jag arbetade med något helt annat än det jag faktiskt gör. Grundstommen i mitt yrke är bra, men fan vad anhöriga och närstående kan ställa till det för en. Kanske ska börja sälja dedära gurkorna på torget istället, slippa ansvar för individer och dess anhöriga...

Orkar bara säga SUCK!

Idag é det iaf plusgrader, det va iofs minus imorse, men med några plus så kanske paddocken kan tina så jag kan använda mig av den ikväll. Jag vill kunna rasta HS innan helgen då medryttaren Tanja kommer och ska rida ut i skogen. Det é ju lite svårt för mig att rida i skogen på vardagar, det é ju mörkt redan när jag anländer till stallet.

Förr drog man på reflextäcket och pannlampan, men det lockar verkligen inte. Vinter kommer bli lång, precis som vanligt, så jag kanske ändå får ge mig ut i vintermörkret. Får helt enkelt fundera lite på det. Tar emot lite extra när man vet hur mycket vildssvin det finns i våra skogar, jag vill gärna kunna se allt som händer och se vad det é som prasslar i skogens mörker...

Nä, dax att dra vidare...

//

Chisan