Jag har verkligen varit dålig på att blogga de senaste dagarna. Jag tror det beror på att jag har fått utlopp för mitt kreativa sinne på annat håll under helgen och måndagen.

Helgen var späckad med tillverkning av julgodis. Tidsoptimist som man är så lyckades vi inte på långa vägar bli klara under lördagen med vårt julpyssel. Men vad gjorde väl det, då blev det bara ännu ett besök till Åsa. Hela måndagen gick aldså oxå till julgodis. Trots detta är vi fortfarrande inte klara. Det kommer krävas ytterliggare en dag för att få ihopa allt. Sen får vi väl se, det kanske blir fyra dagar oxå... Tyvärr har jag inte några bilder att visa, jag har inte orkar ladda upp några bilder i datorn. Kameran och datorn lever sitt egna lilla liv och därför blir det liksom omständigt alltihopa. Kanske det blir bilder lite senare i veckan...

Kul har vi haft, jag som själv trodde det skulle gå mindre bra med min insats i det hela. Utan Åsa hade det dock aldrig blivit så bra som det blev, under tiden har jag lärt mig massor i köket. Vi får väl se om det blir en chokladfabrik i framtiden, man vet aldrig !  

Vädret é verkligen grått och trist. Men jag ska inte klaga, jag slipper iaf skrapa rutorna på morgonen! Det känns inte riktigt som man orkar ta sig för något som tar på ens krafter. I måndags bar det dock av till Lund för att ordna lite julklappar. Fick faktiskt ordnat några, nu é det bara ca 18 klappar kvar... Men det é ingen ko på isen för det, det ska nog lösa sig till slut...

Har småfunderingar på om man skulle låta Calle gå tillsammans med Hot Shot. Har därför släppt ihopa busfröna i paddocken några gånger. De springer och bockar men verkar ändå vara kompisar. HS slickar på Calle frenetiskt, det beteendet fattar jag inte alls, men så länge Calle får äta sitt kantgräs är han nöjd ändå. Har dock en liten föraning om att Calle lär rymma från hagen då staketet inte går tillräckligt långt ner, han vet att gräst är grönare på andra sidan... Mmm, jag får väl fundera lite mer på den saken...

Ikväll blir det Billinge ridhus igen, sista för detta året. Lady går supersnällt in i släpen, inte ens longerlina behövs längre. Därför är jag inte längre till hjälp vid lastningen, men att åka och se träningen kan man väl göra ändå?! Jag tycker det é mysigt iaf. Kanske ska höra mig för om man kan få deltaga i en grupp nästa år, kanske ska ta mig ett litet snack med tränaren och se vad han har att säga...

Även denna helg är fullspäckad. På lördag ska vi till pappa och Annika. Alltid lika kul att komma och få ta del av deras underbara mat. Det har snackats om anka, eller gås kanske det var, vi får väl se vad det blir för spännande! Hur som helst så vet jag att det blir gott!

På söndag ska det första julbordet för i år avverkas. Mamma och Kjelle bjuder alla oss barn. Hmm, minns inte vad stället hette som vi skulle till, vi har dock varit där en gång innan, men jag lär ju INTE hitta dit. Får se om man kan ta rygg på någon...

Nä, nu får jag nog göra lite nytta igen.

Tack för mig!

/

Chisan

Om jag någon gång ser en leende joggare ska jag överväga saken.

Källa: Joan Rivers

500 000 svenskar lider av dylexi.

Källa: Helsingborgs dagblad

Arbete är ett hån mot friheten...en arbetare är en slav på deltid.

Källa: Bob Black

Jag körde hem men tog fel på hus och kolliderade med ett träd som inte finns på min tomt.

Ur skadeanmälan till försäkringsbolag

Enligt moderna astronomer så är rymden ändlig. Det är en väldigt trösterik tanke, i synnerhet för människor som aldrig kan komma ihåg var de har lagt sina saker.

Källa: Woody Allen

Jag gillar de flesta platser jag varit på, men jag har aldrig riktigt velat åka till Japan, helt enkelt för att jag inte tycker om att äta fisk, och jag vet att det är väldigt populärt där i Afrika.

Källa: Britney Spears
  

Sprängämnen kan ligga bakom explosionen.

Källa: Expressen

Ja, som ni alla redan vet så é det ju fredag, igen. Veckorna tickar på och snart é det Jul. Året har gått sjukt fort och massor har hänt. Jag orkar dock inte dra upp en massa exempel, det finns ju i bloggens historia så den historien bör ni alla känna till...

Men vilket fall, det é fredag som sagt. Jobbeveckan är snart över och helgen kliver in. Varför känns helgen alltid så ny och spännande när den närmar sig, det é liksom inte så att vi bara har helg en gång i halvåret direkt. Man känner sig lite extra lyckligt lottad just på fredagar.

Förr känndes söndagen grå och trist och man skulle upp till jobb eller skola på måndagen. Idag har jag omplanerat lite och prioriterar måndagar och är helt enkelt ledig då. Söndagsångesten är borta och söndagen har helt plötsligt fått en helt annan innebörd för mig. Nog för att jag typ alltid é seg på söndagar men jag vet oxå att jag har ytterliggaren en dag att göra lite kuliga saker på.

Imorgon ska det bakas, ja kära läsare, ni läste rätt. Persson ska baka! Naturligtvis ska jag inte baka helt ensam för det vet vi alla att det hade blivit en katastrof. Nädå, jag får stöd från Åsa som tur är! Nja, jag ska nog inte baka så mycket på egen hand, jag tror jag mestadels kommer göra som Åsa säger helt enkelt. Jag kan ju inte ens göra en sockerkaka.

Att baka prioriterades inte riktigt när jag bodde hemma, det var bara häst, häst och åter häst som gällde. Fråga mig inte om något inom bakvärlden, fråga mig om häst istället...

Jag minns första gången jag skulle koka potatis, minns inte riktigt vilken ålder jag va heller, mamma du kanske minns?? Mamma bad mig fixa potatisen så den va klar tills hon kom hem. Jag skalade den, la den i vatten och kokade på angiven tid. När mamma väl kom hem var det inga glada miner, potatisen var i stort sett bara mos, jag hade ju inte lagt i papper i grytan efter att ha hällt av vattnet... Ja, så såg min karriärstart ut i köket, inte helt lyckat kanske... Men jag glömmer ALDRIG att lägga i papper fler gånger...

Lussebullar älskar jag, men att göra dem funkar inte, hatar verkligen att bli kladdig om fingrarna...

Numera bor jag ju med en hobbykock. Det é verkligen längesedan jag lagade mat i vårt hus. Johan tycker det é roligt, jag har tröttnat. Vilken tur för mig att hans intresse för matlagning inte svalnat. Annars hade det blivit knäckebröd varje kväll...

Nä, om jag skulle göra lite nytta kanske...

//

Chisan

Jag trotsade mörkret och vildsvinen i skogen. Jag och Hottentott gav oss ut på en kvällsrunda. Det är HS första mörkerritt och jag visste inte riktigt vad jag hade att förvänta mig av honom. Men han uppfyllde alla de krav jag hade, han va helt fantastisk. Fåglar, rådjur, stora lysande grävare och nyfikna får va inga som helst hinder för vår runda. I början undrade han varför jag hade en sån konstig lampa på hjälmen, men ganska snart var han bekväm med även den. Helt underbart, vilken mysig runda, precis vad vi behövde en torsdagskväll som denna. HS var på strålande humör både innan och efteråt, verkligen roligt att se! Verkade som han var ganska stolt över sig själv oxå efter vår runda, för nog var han lite skeptisk till att lämna gården i mörkret, men han litar till fulla på ryttaren och bara gillar läget, livet på topp helt enkelt!

Hottentott i värsta vinterpälsen, en riktig nallebjörn.

Tack för mig, nu dax för lite kvällsmat.

//

Chisan 

Ibland önskar jag att jag arbetade med något helt annat än det jag faktiskt gör. Grundstommen i mitt yrke är bra, men fan vad anhöriga och närstående kan ställa till det för en. Kanske ska börja sälja dedära gurkorna på torget istället, slippa ansvar för individer och dess anhöriga...

Orkar bara säga SUCK!

Idag é det iaf plusgrader, det va iofs minus imorse, men med några plus så kanske paddocken kan tina så jag kan använda mig av den ikväll. Jag vill kunna rasta HS innan helgen då medryttaren Tanja kommer och ska rida ut i skogen. Det é ju lite svårt för mig att rida i skogen på vardagar, det é ju mörkt redan när jag anländer till stallet.

Förr drog man på reflextäcket och pannlampan, men det lockar verkligen inte. Vinter kommer bli lång, precis som vanligt, så jag kanske ändå får ge mig ut i vintermörkret. Får helt enkelt fundera lite på det. Tar emot lite extra när man vet hur mycket vildssvin det finns i våra skogar, jag vill gärna kunna se allt som händer och se vad det é som prasslar i skogens mörker...

Nä, dax att dra vidare...

//

Chisan

...sig denna i julklapp, den é ju helt underbart fin, vagnen aldså, åsnan kan jag nog vara utan, hihi. Han é ju iofs oxå söt, men åsnor é väl lite surmulna och tröga??

Se annonsen på min julklappsönskning här. Önska kan man ju alltid...

//

Chisan

Ja, idag va bilarna täckta med frost. INTE så himla kul på morgonen, inte så himla kul någon gång iofs... Startade bilen det första jag gjorde (ja, jag sprang ut i bh och trosor med hopp om att grannarna inte såg något) så den hann och tina lite, startade sedan gubbens bil så den skulle vara varm och go när han kom ut. Ett kärleksfullt sms fick jag för den insatsen, inte illa!

Det é fortfarande minusgrader, är det nu vintern kommer tro? Brrr, jag gillar inte kyla. Eller kyla kanske går an, men i Skåne brukar det ju blåsa oxå, verkligen mindre kul. Jaja, bara att vänja sig. Tänk om jag inte varit såååå jävla flygrädd, då hade vi säkert suttit och gottat oss i nåt varmt land vid detta laget. FAN vad jag hatar mig själv ibland, varför fick man denna spökiga skallen?! Kan man beställa en utan fobier på postorder kanske?? Bläääää.....!!

Idag är det åskådning i Billinges kalla ridhus (det är iofs inte kallare än något annat ridhus). Känns som det blivit en liten vana, en trevlig vana. Får som sagt passa på att åka dit och bekanta mig lite med folket, kolla in hur allt fungerar så jag kan få in en fot i en av grupperna till nästa år.

Nä, nu ska jag kila till nästa anhalt, har sjukt mycket att göra, särskilt på jobb...

Tack för mig så länge!

//

Chisan

Efter mindre än en vecka med nya muggbehandlingsmedlet så har jag konstaterat att detta verkligen verkar! Helt fantastiskt, efter bara några dagar var mer än hälften av det muggangripna området läkt. Hur é det möjligt? Man undrar vad det innehåller egentligen, men så länge det hjälper min häst så skiter jag i vad det innehåller.

Mirakelmedlet finns att köpa här!

Igår var det en hektiskt, väldigt innehållsrik ledig dag. Dagen började med en runda till stallet, mocka som tusan, fixa maten, klappa hästarna på mulen och sen kvickt hem. Duschade lite snabbt, väntade på Åsa några minuter sen bar det av i ilfart mot Eslöv, min bil behövde ju en efterkontroll på bilprovningen. I väntan på vår tur lyckades vi nästan äta hela frukosten i bilen (den vi egentligen skulle hinnit äta i stallet) innan det var vår tur. Vi lyckades anlända till bilprovningen 11.40, aldså 20 minuter innan pågarna där skulle ha lunchstängt, där av vår stress hela förmiddagen.

Grattis till mig, eller man ska kanske säga grattis till Johan som nu slipper laga bilen mer för tillfället då den nu blev godkänd och är i körbart skick igen.

När jag väl fått alla papperna på bilen så satte Åsa och jag oss i bilen, körde typ 50 meter, satnnade igen och käkade resten av vår frukost...

Därefter bar det iväg till BurlövsCenter. Herregud, det va regält många år sedan jag var där. Byggnaden hade liksom växt på alla håll och kanter. Det börjar ju likna ett riktigt fint varuhus, dit kommer jag nog åka igen framöver.

Jag skulle handla Julklappar, men så blev det inte riktgt. Det blev mest kläder till mig själv,  Åsa hittade oxå lite kläder, någon söt liten festväska, lite sen lunch... Men framförallt hittade vi lite nässpray till mig och lite treo till Åsa (ja, vi handlar bara beroendeframkallande läkemedel på apoteket...). Med andra ord får jag åka och julhandla ytterliggare en dag, vad synd...

Väl hemma kunde jag ändå inte hålla mig stilla, det blev ett dopp i det blå med Fredrik. Simmade 65 längder innan jag gav upp. Skönt att ha fått upp flåset innan kvälldax. Vilken tur jag har har en huslig gubbe, maten stod klar när jag kom hem, underbart. Men han kunde ju ha hängt tvätten oxå...

Avslutar inlägget med en liten film på mina vildpannor!

//

Chisan