Eftersom det hänt så mycket i stallet på senaste tiden så tyckte vi det var dax att uppdatera stallets hemsida.

HÄR kan ni kika in på nya och fräscha hemsidan!

HÄR kan ni se våran facebooksida!

Har ni tips och ideér om sidorna så kom gärna med dem, vi är öppna för förslag och inte minst bilder!

På sina ställen har julen redan börjat komma. Idag är det ganska exakt en månad till julafton.

Jag fick en läkartid igår. Mina lungor lät inte så bra. Ingen lunginflammation vilket känns toppenbra, men det lät ändå så pass illa att det ordinerades en hel massa blöta inhalationer som jag fick på plats (och ett gäng piller för hemmabruk). Det kändes redan då lite bättre, men jag var ändå tveksam till att det skulle göra någon effekt i längden. På kvällen kände jag min hyffsat pigg och lungorna kunde ta in lite mer luft. Jag bestämde mig för att rida. Egentiligen var det nog dumt, men eftersom jag hört att våran Blomsi varit lite på krigsstigen dagen innan så var jag fast besluten om att jag skulle rida. Sagt och gjort, sadel och träns på och upp i sadeln. Hade egentligen bara tänkt känna av hennes humör och om hon hade planer på att trilskas så skulle hon få med mig att göra. Om inte så skulle det bli ett kort pass. Nu vågade hon nog inte annat än visa asig från sin bästa sida denna kväll. Detta gjorde ju att jag helt enkelt var tvungen att passa på att dämpa ridabstinensen lite. Hon gick bra, väldigt fin och ledad och det blev ganska mycket galopparbete. Inte alls bra för min förkylning, men själen mådde desto bättre. *host, host*

Bilden nedan är inte nytagen, men det är en bild att minnas. En bild från januari 2011. Snart ett helt år sedan. Damen i fråga har utvecklats mycket trots en senskada på vägen. Det är ingen enkel häst, det är ett sto med åsiket och en del fysiska svårigheter. Hittar man bra rätt dag, rätt knappar, rätt sadel, ett stort rågat mått med tålamod och lång uppvärmning så är detta faktiskt en toppenhäst som jag gillar skarpt!

Uteritterna har börjat bli lite hetsiga, det får nog bli skritt en tid framöver på skogsturerna, hon måste lära sig att åter ta det lite lugnt igen. Efter två konditionspass i galopp så har hon fått för sig att det är något vi alltid ska göra på uteritterna. Skritt får det bli en tid framöver. Trist iofs nu när jag har gott om ridsällskap. Men Calle får asa runt på mig i vagnen om vi ska ha tempoturer.

Ikväll ska jag och Amina på kvällskurs. Jag ska bli handledare för hennes övningskörning. Jag minns själv hur det var att övningsköra, pirrigt, fullständigt fokuserad, kallsvettiga händer. En skräckblandad förtjusning! Det ska bli kul, väldigt kul! Altså, kursen ska inte bli så väldigt rolig, men sen, när väl vi har alla papper och kurser iordnig så ska vi köra så det ryker    Inget stall idag altså, ingen hästskit och igen lera (hagarna é inte värst leriga, men hästarna har en jävla förmåga att ändå hitta en lerhög att rulla sig i och gnida in skiten).