... rida efter julfesten på jobb idag?! Vi har knytekalas och man ser ju redan nu att julbordet inte kommer bli att leka med. Efter detta spektakel tänkte jag åka och rida, men hur i hundan ska jag kunna rida efter ett sånt mastodontjulbord?

Jaja, jag får väl bara provsmaka lite...

Igår fick jag en såndära känsla av lycka, kännde mig uppspelt och jag ser ljuset i tunneln! Ni kanske undrar varför, igår skrev jag ju att jag va urtrött och initiativlös. Jag skrev oxå att jag skulle åka för att se träningen i Billinge, vilket jag naturligtvis gjorde. Efter Therés träning tog jag chansen och knallade ner för att snacka lite med tränaren Lars Kristiansson.

Jag vill gärna vara med i en grupp, men frågan é hur grön hästen får vara för att det ska vara lönt för oss och för att jag inte ska sabba för de andra deltagarna. Lars skrattade lite lätt, ställde lite frågor, bland annat vad HS hade för stam. Ja, jag blev helt ställd, ingen har ju frågat mig på länge vems hans far är och därför stod det helt still i min skalle. Fick fråga Åsa som inte hon heller minndes vem han var efter, men hon frågade Therés vem LaVesta var efter och då i det ögonblicket slog det mig, Uskudar så klart!! Åhh, jag é ju hopplös! Minns inte ens vem faren till min häst heter...

Nåväl. När vi väl rett ut den frågan fortsatte samtalet. Ganska snabbt kom vi fram till att det förmodligen är bäst om vi åker hem till Lars och påbörjar vår hoppkarriär där i lugn och ro. Jag kunde inte annat än att hålla med, den lösningen ser ju helt klart bäst ut såhär i början.

Lycklig och uppspelt lämnade jag ridhuset, Åsa skrattade åt mig lite, men vad gör väl det, ett gott skratt förlänger livet.

Varför denna lycka? Ja, det undrar jag oxå. Men jag vill inte något annat än att det går bra för HS, att han får en bra start i sin hoppning, det é ju nu vi ska lägga grunden för framtiden, det får bara inte gå fel. Nog för att jag kunde hoppat in honom själv, men det känns alltid bra att ha någon med vana ögon som kan vägleda och se hästen från marken. Det känns tryggt helt enkelt.

Nu ska vi inte lasta och åka dit nu direkt, men efter allt julspektakel och nyår ska jag ringa och boka en tid. Utifrån väderleken ska vi sedan boka tider så vi så smått kan komma igång, jag skulle gissa på att i februari kommer vi starta! Lycka att få komma igång med hoppningen, helt underbart, FAN vad kul vi kommer ha!! Visst kommer vi även ha motgångar, men det roliga med hoppningen kommer övervägas hoppas jag... Kan knappt bärga mig, shit vad kul!!

Jag kanske ska lasta HS och åka till ett ridhus någon dag innan, förmodar att han aldrig varit i ett ridhus innan, hmm, man bör ju börja i rätt ände kanske, hihi!

Therés och Lady på träning i Billinge!

//

Chisan

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har gått två hela år sen vår påg kom till vår värld. Det har varit två omtumlande och fantastiska år. Vi älskar honom så oändligt mycket! Grattis Carl Anton Hälge Wihlborg på din 2-årsdag! ...

   Ibland vet jag inte om jag ska skratta eller gråta när jag tänker på Sune. Han är det finaste i hästväg man kan ha, men ibland, vissa dagar, ja då undrar jag fanimaj hur det funkar i hjärnkontoret på honom. Här om dagen skenade han med mig, ja på ...

Fifan säger jag bara. Ja denna helgen har varit jobbig, jag har inte varit så sjuk på 15år. Lilleman började bli hängig redan i onsdags, jag bestämde mig för att bli hemma med honom på torsdagen. Det va tur det för sen blev han allt sämre. På fredage...

Aldså jefhlar vilket fint väder vi blev välsignade med igår! Kära tider, man blir ju på så gott humör! Brorsan, hans son och våran mormor kom på besök. Vi tog givetvis tillfället i akt och gav oss ut på en långpromenad för att tanka lite energi. ...

Det som hände på dagislämningen igår satt i hårdare än vad det faktiskt brukar göra. Konstig känsla liksom. Jag hade ett snack med en av förskolelärarna om att jag gärna vill att just HON tar emot Anton när vi kommer på morgonen, även om hon tillhör ...