Förra inlägget spydde jag galla över en otroligt störig och toppad Sune. Jag va arg på honom och det satt i flera dagar. Jag bävade för söndagens utflykt till ridhuset med tanke på senaste passet hemma.  Meeeeen, vad gör då Sune? Jo, han charmar hela gänget och gör en helt lysande insats och jag kan inte vara mer supernöjd med honom. Knasthäst, man vet aldrig var man har honom nuförtiden...

Mamma fotade lite, men själv fick jag inte tagit en enda bild tyvärr. Jag red först en snutt, sen skickade jag upp Tina för att hoppa uppsuttet för första gången vilket gick helt lysande. Det låg till och med blåa IKEA-påsar under hindret, men det brydde sig Sune föga om. Cooling   

Någon kanske undrar varför jag själv inte hoppade Sune. Detta ska jag berätta för er som inte vet en helt annan dag.

Igår var jag och Jessi på Gekås för lite shopping. Nja, lite shopping blev det inte, blev 4000:- fattigare. Jag fick inhandlat en hel del saker som jag kommer behöva framöver, dock inte en enda julklapp!! Bahhh!! INTE BRA! Det är ju faktiskt bara fem(5) veckor kvar till jul, fattar ni?!

Jag har sååååå ont i fötterna såhär dagen efter, det kommer dröja innan jag åker dit igen. Puhh!

När vi var på väg hem fick jag ett mms av snälla och underbara Tina. Hon hade sett att Calle var svettig på söndag morgon och tog själv initiativet att se till att lilleman blev av med lite överskottspäls. Tror, eller nä, jag vet att Calleman blev väldigt tacksam över detta. Inte lätt att få jättetjock shettispäls när man redan innan är varmblodig...

I helgen knystade jag till Jessi att jag var sugen på lussebullar, men att göra några själv är uteslutet då det blir stenbullar, inte alls gott. Vad stog hon och gjorde när jag kom hem till dem i söndags? Jo LUSSEBULLAR! Inga stenbullar utan sådär perfekta luftiga och kanongoda lussebullar! Gissa om jag blev glad!

Det är bara att konstatera, jag har världens bästa vänner och det är jag oerhört tacksam över!

Tack och hej för mig!