Igår va ingen bra dag alls...

Jessi och jag skulle rida en sväng. Jag beslutade dock mig för att köra Calle när Jessi red Billbo. Vi hann inte komma långt innan Billbo snubblande på frambenen och trillade omkull. Inget dramatiskt egentligen, det såg ut som om Billbo mest la sig för att vila en liten stund. Jessi fastnade dock med foten i stigbygeln, typiskt. Billbo é för go, han stod bara vid sidan om henne och undrade varför hon låg där. Ingen panik med andra ord.

Jag släppte Calle vind för våg för att springa bort och hjälpa Jessi loss med foten. Lite skrapsår och lite öm i knäna, men annars mest chockad, det va ju hennes första avtrillning.

Motvilligt fick jag upp henne på hästen igen, duktig Jessi! Det é bara upp i sadeln igen, annars kommer man aldrig upp på hästryggen igen...

Denna dåliga dag slutade inte där... Jag tog in Hot Shot, skulle ta mig en sväng om i paddocken. Han é vinglig, lyssnar lite halvdåligt på hjälperna, men för att vara 3-år går det bra, han gör framsteg.

Efter passet va det dax att kolla till såret. Idag blödde det inte så våldsamt. Men nu é han trött på att bli omlagd varje dag. Han fäktade med bakbenet, en omgång vaselinindränkt kompress gick åt skogen. Jag gav mig inte, skulle ju ha den dära vaselinkompressen på plats. Men Hot Shot tyckte det va bra nu och fäktade ordentligt med bakbenet, träffade mitt lår i en ryslig fart...

ÅHHH!!!! Jag blev ganska förbannad, nog för att han kanske inte gjorde det med flit, men omläggningen gör verkligen inte ont! Talade om för honom klart och tydligt vad som gällde och att jag va ganska trött på hans fasoner. Jodå, det gav god effekt, bandaget kom sedan på plats utan några som helst problem! Varför skulle det va så jävla svårt! Det går mycket lättare om man har en samarbetsvillig häst...

Idag har jag ont i låret, blåmärket börjar synas ordentligt. Känner värmestrålningen men, men... Så é det i hästvärlden ibland, allt går inte helt smärtfritt alltid... Tur jag inte ska ha kort kort skjol på mig på lördag...

Idag é första dagen jag inte ska lägga om tänkte jag. Skönt för både mig och HS att slippa omläggning. Med hjälp av vaselinet så ska väl inte kompressen fastna iaf... Med andra ord har jag en "ledig kväll". Inte för att den känns så ledig, men till stallet ska jag inte iaf, inte mer än att jag kör förbi hagarna på vägen hem... Jag kommer nog hem sent ändå.

Känner att jag skulle behöva sova lite extra en kväll, så att man é fit for fight inför lördag då det vankas bröllop. Men vi får väl se hur det blir med den saken, sovandet aldså...

 Tack för mig så länge...

//

Chisan