Nu har jag bestämt mig, jag ska ha medryttare till min Hot Shot. Inte för att jag egentligen vill, men jag känner att jag måste. Måste och måste, men för min egen del måste jag nog. Nog för att jag hinner med mina hästar, men jag hinner ´å andra sidan inte med något annat.

Jag har haft två kvinnor som provat HS i veckan. Nu har jag bestämt mig. HS nya medryttare heter Tanja och har ridit i många år. HS verkade gilla henne från första stund, därav beslutade jag mig för henne. De "klickade" och Tanja förstod HS och såg honom för den han var.

Jag är helt övertygad om att detta kommer bli bra och att HS kommer bli mycket väl omhändertagen den dagen i veckan som jag inte är där.

Jag vet inte om jag kommer kunna hålla mig ifrån stallet iaf, men den dagen kan jag ju bara åka dit en stund, snacka med folk och slippa mockningen. På eftermiddagen kanske jag till och med kan hinna med hem och hus, vänner och släktingar, någon gång kanske jag kan hinna med mig själv en stund oxå...

Det va inget lätt beslut att ta. Det är alltid svårt att överlåta ansvaret på någon annan när det gäller ens guldklimp... Men för HS kanske det kan vara bra att inte bara ha mig på ryggen, han kan lära sig andra rutiner, eller låta bli att falla in i mina rutiner, lära sig nya saker, att göra samma sak med på ett annat vis osv. Jag tror inte det är fel för honom att få prova på detta. Jag själv kommer ju köra paddockpassen medand Tanja motionerar i skogen.

Ja, vi får helt enkelt prova en tid framöver och se hur det utvecklar sig...

HS på skogsrunda...

Var i Billinge igår och kikade på träningen. Denna gången behövde jag inte finnas till för lastträning. Lady gick snällt med Therés in i släpen, både på dit och på hemvägen!! Snacka om kul! Nu kan Åsa skippa asandet på grindar och ständigt oroa sig för om de ska komma i tid eller ej...

GRATTIS till er och hoppas det håller i sig!!

Men attans vad jag sitter och blir avundsjuk när jag ser alla träna! Hujedamej, det kliar i hela kroppen, jag vill, jag vill, jag vill!!! Ser verkligen fram emot när jag och HS kan sätta igång och träna på riktigt. Åhhh, jag vill hoppa NU!!

Här om dagen, närmare bestämt i måndags var jag och Johan och hälsade på vårt lilla hingstföl. Han har numera fått egen box, stor kille, har fått flytta ifrån moren. Han é verkligen fin, eller ja, han é ju föl så hans linjer stämmer väl inte alltid helt tillfredsställande. Inte för att Sune på något vis är krokbent utan för att alla föl inte ser riktigt kloka ut i kroppen över lag. Vinga och eländigt, men gudars vad de kan växa till sig och bli fina.

Sune blir nog svart, eller iaf väldigt, väldigt mörkbrun. Attans vad häftigt, svart é väl den enda färgen jag inte haft på häst tidigare.

Nu undra ni säkert varför jag skaffar ytterliggare häst om jag inte har tid med den jag redan har. Så enkelt é det inte. Jag försöker förbereda inför Sunes hemgång. Jag vill att allt ska fungera med nuvarande hästar så man kan få det att fungera bra även om vi utökar med en häst till, en bra grund för alla att stå på helt enkelt. Sune ska inte ridas, mest miljötränas och vara med på allt som går att vara med på. Det tar ju några år innan man kan börja rida in...

Shit, rida in Sune. Hur ska det gå. Med Quite Easy i blodet kan det gå vilt till, riktigt vilt till. Jag har ett sug efter att få klara all inridning själv, det hade verkligen varit häftigt. Ja, jag får nog ta en funderare på det helt enkelt, jag har ju några år på mig...

Han är verkligen duktig, accepterar att man lyfterbenen  och kratsar hovarna. Han kan ledas i grimma och han älskar att bli fnattad. Kan han bara vara så när man ska rida in så bör det inte bli några problem att göra det själv...

Sune med systeryster...

//

Chisan

Tidigare hade jag helt missat denna filmen som Jeanette lagt in på sin Facebook. Jag bara måste lägga in den här, alla hästmänniskor borde se den, man vet inte om man ska skratta eller gråta. Se filmen här!

Förstår inte hur han lyckas. Med den stilen hade jag inte suttit kvar en hel runda...

//

Chisan